Vi arbetar för att göra Malax till en barnvänligare kommun!

Från och med år 2020 är Malax kommun med i Unicefs En barnvänlig kommun-modell. Modellen baserar sig på FN:s konvention om barnets rättigheter och Unicefs internationella barnvänliga städer-modell. Konventionen om barnets rättigheter gäller alla som är under 18 år. Kommuner som arbetar enligt modellen kan få ett barnvänlig kommun-erkännande av Unicef. Malax kommun siktar på att få erkännandet år 2024.

Vad är en barnvänlig kommun?

Avsikten med verksamhetsmodellen En barnvänlig kommun är att främja barnens välmående och förverkligandet av barnens rättigheter i kommunen. I praktiken innebär detta t.ex. att:

barn behandlas jämlikt som kommuninvånare
barnen tas med i planering, bedömning och utveckling av tjänsterna
varje barn ges lika möjligheter att delta
i beslutsfattandet använder man sig av barns och ungas kännedom om sin egen vardag
barnets rätt till tillräcklig andel av samhällets resurser syns i kommunens budget.

Ytterligare information om verksamhetsmodellen En barnvänlig kommun finns på Unicefs webbplats.
Se video: UNICEFs modell Barnvänlig kommun på två minuter

Konventionen om barnets rättigheter har fyra viktiga huvudprinciper:

Förbud mot diskriminering, alla barn har samma rättigheter (artikel 2).
Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn (artikel 3 punkt 1).
Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6).
Barnets rätt att få sina synpunkter beaktade och att alla barn har rätt att uttrycka sin mening (artikel 12).

Barnkonventionen i korthet

Introduktion för förtroendevalda

Koordineringsgrupp

Kommunstyrelsen har utsett en koordineringsgrupp för arbetet med barnvänlig kommun. Till gruppen hör representanter från kommunens alla sektorer, förvaltningen, ungdomsfullmäktige, förtroendevalda samt från föreningar och organisationer.

Koordineringsgruppen består av:

Sofia Kullberg, bildningsdirektör, ordförande för gruppen
Catharina Gullfors, chef för småbarnspedagogiken
Margareta Bast-Gullberg, rektor för Gymnasiet i Petalax
Ann-Christine Holtti, välfärdschef
Kristoffer Nykopp, ungdoms- och idrottskoordinator
Venla Appel, hälsovårdare
John Södergran, teknisk direktör
Jenny Malmsten, kommundirektör
Magdalena Berg, förvaltningssekreterare-dataskyddsombud
Carola Bengs-Lattunen, styrelse- och fullmäktigeledamot
Hanna Bonn, ordförande i ungdomsfullmäktige
Jonas Rönnqvist, ordförande i fritids- och kulturnämnden, styrelse- och fullmäktigeledamot
Tina Holms, representant för tredje sektorn, ordförande för Röda Korset i Malax
Sanna Svahn, representant för föreningar, Petalax Uf
Johanna Sundén, representant för föreningar, Bergö IF
Annika Salo, representant för föreningar, Övermalax Uf
Tove Donner, representant för föreningar, Malax IF
Isabel Flemming, representant för föreningar, Regnbågsallians
Representationen från civilsamhället kan rotera över tid mellan olika aktörer (Folkhälsan, 4H m.fl.).

Kontaktperson och ordförande för koordineringsgruppen är bildningsdirektör Sofia Kullberg: sofia.kullberg@malax.fi, tfn 050 462 6099.

Hur vi arbetar för att förverkliga modellen

Koordineringsgruppen arbetar för närvarande med att införa en barnvänlig kommun-modellen i kommunens alla verksamheter. Verksamhetsplanen (pdf) för arbetet med Barnvänlig kommun godkändes av kommunstyrelsen 6.6.2022.

Verksamhetsplanens mål är följande:

Mål 1: Kommunstrategin innefattar en målsättning om att barnets rättigheter och barnvänlighet ska förverkligas.

Mål 2: Kommunens tjänsteinnehavare, arbetstagare, förtroendevalda och centrala intressenter har fått introduktion i barnets rättigheter. Barnets rättigheter är en del av kommunens introduktionsprogram.

Mål 3: Forsknings-, empirisk- och myndighetsdata som gäller barn specificeras i kommunen så att man i stället för medelvärdet kan analysera situationen för olika grupper av barn. Datan från olika verksamheter är lättillgänglig och sammanställd, för att ge det strategiska beslutsfattandet underlag för beslut där barn och unga kan beaktas.

Mål 4: Kommunen säkerställer att varje barn (också t.ex. barn från mindre bemedlade familjer samt barn med ett handikapp) har möjlighet till hobbyer och meningsfull fritid.

Mål 5: Kommunen har förutom strukturerna för representativ delaktighet andra strukturer som främjar delaktighet och som gör det möjligt att framföra barns och ungas åsikter i olika åldersstadier. Åsikterna beaktas vid planeringen och utvecklingen av tjänsterna.